Annabelle StephensonI ett djärvt drag för att möta miljöutmaningar har ett ambitiöst förslag att beskatta koldioxidutsläpp i Australien värt 100 miljarder dollar väckt intensiva debatter inom politiska och ekonomiska kretsar. Förslaget, som kommer från Supermakternas Institut och förespråkas av Ross Garnaut och Rod Sims, syftar till att införa en årlig avgift fram till 2030 på australiska utsläpp från underjordiska mineraliska fyndigheter och importerade varor. Intäkterna från denna skatt är avsedda att driva en betydande ekonomisk omvandling.
Istället för att straffa australiska exportörer baserat på emissionerna från länderna som importerar deras varor kan innovativa beskattningsmetoder potentiellt omforma landskapet för miljöpolitiken utan att äventyra konkurrenskraften.
Garnaut och Sims föreslår att intäkterna från denna skatt ska användas för att subventionera energikostnader för konsumenter och industrier som är beroende av förnybara energikällor valda av regeringen. Dock är adekvat förberedelse och utveckling av nya industrier för att ersätta befintliga sektorer för australisk export nödvändig innan genomförandet av en sådan skatt- och subventionsstruktur.
Förslagen som läggs fram av Supermakternas Institut utgör en potentiell hotbild mot Australiens välstånd i en snabbt föränderlig global landskap. Innan man ger sig ut på sådana transformerande åtgärder krävs noggrant övervägande kring hur man bäst positionerar landet för kommande decennier.
Vanliga Frågor
1. Vilket förslag presenterar Supermakternas Institut?
Supermakternas Institut föreslår införandet av en skatt värd 100 miljarder dollar årligen fram till 2030 på australiska utsläpp från underjordiska mineraliska fyndigheter och importerade varor. Intäkterna från denna skatt kommer att användas för att möjliggöra en omfattande ekonomisk omvandling.
2. Varför har inte denna beskattningsform antagits av något annat land?
Att beskatta australiska exportvaror baserat på de utsläpp som genereras av importländerna har inte implementerats någon annanstans eftersom det kan minska konkurrenskraften för australiska exportörer.
3. Vilka rekommendationer ges angående användningen av skatteintäkterna?
Garnaut och Sims föreslår att skatteintäkterna bör användas för att subventionera energikostnader för konsumenter i landet och industrier som är beroende av förnybara energikällor valda av regeringen.
4. Vilka konsekvenser kan införandet av en hög skatt få?
Införandet av en sådan hög skatt skulle kunna störa lönsamheten för stora australiska exportindustrier, vilket leder till en minskning av exportvolymer och minskad konkurrenskraft för australiska exportörer.
5. Hur skulle införandet av beskattning påverka inflationen?
Minskade intäkter från export av fossila bränslen och ökade import för att bygga nya ekologiska industrier skulle kunna resultera i en kraftig nedgång i australiska dollarns värde och potentiellt leda till inflation.
6. Varför påverkar värdet av den australiska dollarn möjligheten till en räntehöjning?
En minskning av australiska dollarns värde och inflation kan innebära att en höjning av räntorna blir nödvändig, istället för en sänkning.
7. Varför bör konstruktionen av nya industrier genomföras gradvis?
Att bygga nya industrier baserade på förnybara energikällor kräver betydande ekonomiska investeringar och kunskaper som inte är direkt tillgängliga. Att demontera befintliga exportindustrier innan man expanderar nya kan visa sig vara ett misstag.
8. Vilka potentiella risker är förknippade med att utveckla nya ekologiska industrier?
Det är osäkert vilka industrier som kommer att vara bäst för Australien och generera exportintäkter, då det beror på det globala värdet på miljövänliga produkter. Beslutet om vilken industri som kommer att ha en konkurrensfördel ska inte fattas av regeringen eller industriens lobbyister utan överlämnas till marknaden.
9. Vilka konsekvenser kan införandet av en exportskatt få?
Det finns en risk att australiska exportvaror kan ersättas av lägre kvalitativa och högre utsläpp bränslen från inhemska källor i Kina, Indien och Australiens konkurrenter. Följaktligen kan minskningen av globala koldioxidutsläpp som ett resultat av skatten vara svag.
För mer information kan du besöka [Australian Department of the Environment](#) och [Austrade – National Investment and Trade Promotion Agency](#).
The source of the article is from the blog enp.gr
