Annabelle StephensonI en djärv åtgärd för att hantera miljöutmaningar har ett ambitiöst förslag att beskatta koldioxidutsläpp i Australien till ett värde av 100 miljarder dollar väckt intensiva diskussioner inom politiken och ekonomiska kretsar. Förslaget, som härstammar från Institutet för Superkrafter och förespråkas av Ross Garnaut och Rod Sims, syftar till att införa en årlig avgift fram till 2030 på australiska utsläpp från underjordiska mineraliska fyndigheter och importerade varor. Intäkterna som genereras från denna skatt är avsedda att driva en betydande ekonomisk omvandling.
I stället för att bestraffa australiska exportörer baserat på de utsläpp som genereras av de länder som importerar deras varor skulle innovativa beskattningssätt potentiellt kunna omforma landskapet för miljöpolitiken utan att äventyra konkurrenskraften.
Garnaut och Sims föreslår att intäkterna från denna skatt bör användas för att subventionera energikostnader för konsumenter och industrier som är beroende av förnybara energikällor som valts av regeringen. Men innan genomförandet av en sådan skatt- och subventionsordning är adekvat förberedelse och utveckling av nya industrier för att ersätta befintliga australiska exportsektorer avgörande.
De förslag som framförs av Institutet för Superkrafter utgör ett potentiellt hot mot den australiska välståndet i en snabbt föränderlig global miljö. Innan man ger sig in på sådana transformerande åtgärder krävs det noggrann övervägning om hur man bäst positionerar landet för de kommande årtiondena.
Vanliga Frågor
1. Vilket förslag presenterar Institutet för Superkrafter?
Institutet för Superkrafter föreslår införandet av en skatt värd 100 miljarder dollar årligen fram till 2030 på australiska utsläpp från underjordiska mineraliska fyndigheter och importerade varor. Intäkterna från denna skatt kommer att användas för att genomföra en djup ekonomisk omvandling.
2. Varför har ingen annan land antagit en sådan form av beskattning?
Att beskatta australiska exportvaror baserat på de utsläpp som genereras av importländerna genomförs inte någon annanstans eftersom det kan minska konkurrenskraften för australiska exportörer.
3. Vilka är förslagen angående användningen av skatteintäkterna?
Garnaut och Sims föreslår att skatteintäkterna ska användas för att subventionera energikostnader för konsumenter i landet och industrier som är beroende av förnybara energikällor valda av regeringen.
4. Vilka konsekvenser skulle införandet av en hög skatt kunna medföra?
Införandet av en sådan hög skatt skulle kunna störa lönsamheten för stora australiska exportindustrier, vilket leder till en minskning i exportvolymerna och minskad konkurrenskraft för australiska exportörer.
5. Hur skulle införandet av beskattning påverka inflationen?
Minskade intäkter från export av fossila bränslen och ökade import för att bygga nya ekologiska industrier skulle kunna resultera i en skarp nedgång i värdet av den australiska dollarn, vilket potentiellt leder till inflation.
6. Varför påverkar värdet av den australiska dollarn möjligheten till en räntehöjning?
En minskning i den australiska dollarns värde och inflation kan kräva en ökning av räntorna, snarare än en sänkning.
7. Varför bör byggandet av nya industrier gå gradvis fram?
Att bygga nya industrier baserade på förnybara energikällor kräver betydande finansiella investeringar och kompetenser som inte är lätt tillgängliga. Att demontera befintliga exportindustrier innan man expanderar nya skulle kunna visa sig vara ett misstag.
8. Vilka är de potentiella riskerna med att utveckla nya ekologiska industrier?
Att avgöra vilka industrier som är bäst för Australien och generar exportintäkter förblir osäkert, eftersom det beror på det globala premien för miljövänliga produkter. Beslutet om vilken industri som kommer ha en konkurrensfördel bör inte göras av regeringen eller industriella lobbyister utan överlåtas till marknaden.
9. Vilka kan vara konsekvenserna av att införa en exportskatt?
Det finns en möjlighet att australiska exportvaror kan ersättas av lägre kvalitet och högre utsläpp bränslen från inhemska källor i Kina, Indien och Australiens konkurrenter. Följaktligen kan minskningen av globala koldioxidutsläpp som följer av skatten vara begränsad.
För mer information kan du besöka [Australienska miljödepartementet](#) och [Austrade – Nationella Investerings- och Handelsfrämjande myndigheten](#).
The source of the article is from the blog agogs.sk
