Frank McDougall
Goichi Suda, känd som Suda51, har uttryckt oro över spelindustrins besatthet av recensionspoäng, särskilt de på Metacritic. I en nyligen diskussion erkände han att även om han ibland ser på poängen när ett nytt spel lanseras, kan negativa recensioner vara nedslående. Han uttryckte sin frustration över hur vissa medier hårt betygsätter spel, och ifrågasatte motivationen bakom sådana beslut.
Enligt Suda har spel landskapet blivit för formelbundet. Han betonar att det intensiva fokuset på att uppnå höga poäng kan begränsa kreativiteten, och föreslår att om ett spel avviker från konventionella formler, kan det få lägre betyg på Metacritic. Han påpekade att denna trend kan avskräcka större företag från att ta risker med unika projekt.
Även om han erkänna att poängen kan påverka uppfattningar, betonade Suda att hans främsta fokus förblir på att skapa engagerande spel. Han insisterar på att passionen bakom spelutveckling bör gå före numeriska betyg och indikerar att han föredrar att koncentrera sig på att leverera njutbara upplevelser för spelarna.
I samarbete med Shinji Mikami diskuterade Suda51 nyligen deras kommande remaster av det klassiska spelet ”Shadows of the Damned.” Planerat för lansering denna Halloween på flera plattformar, är det ett bevis på duons engagemang för kreativ berättande och spelande, vilket förstärker deras tro på värdet av att bevara spel.
Spelindustrins besatthet av recensionspoäng väcker betydande frågor om värderingen och mottagandet av videospel. En avgörande fråga är: Återspeglar recensionspoäng noggrant kvaliteten och njutningen av ett spel? Ofta kan dessa poäng kanske inte ta hänsyn till spelarnas subjektiva upplevelser, som kan finna glädje i titlar som får lägre betyg av olika anledningar, inklusive unika spelmekaniker eller berättande.
En annan viktig fråga är: Hur påverkar recensionspoäng spelens ekonomiska framgång? Titels försäljning korrelerar ofta med recensionspoäng, vilket leder till en miljö där utvecklare kan känna press att prioritera poängmaximering framför genuin kreativitet. Detta väcker frågan om huruvida kvaliteten på ett spel verkligen kan kvantifieras av ett numeriskt system.
Nyckelutmaningar kopplade till besatthet av recensionspoäng inkluderar den potentiella kvävningen av kreativitet och innovation. Utvecklare kan undvika att ta risker i spelupplägg och berättande, och istället fokusera på formelbundna metoder för att säkerställa positiva recensioner. Dessutom finns det kontroverser kring utbildningen och partiskheten hos recensenter, då vissa kan ha preferenser som snedvrider deras utvärderingar, vilket leder till inkonsekventa poäng över olika spel.
Även om det finns fördelar med recensionspoäng, som att ge en snabb referens för potentiella köpare, kan de också översimplifiera komplexa spelupplevelser. Många spelare kan uppfatta poäng som definitiva omdömen snarare än subjektiva utvärderingar som inte fångar nyanserna i spelupplevelsen.
Utmaningar uppstår också i hur poäng påverkar den allmänna uppfattningen. Spel som får låga recensioner kan avfärdas av konsumenter utan att utforska vad de kan erbjuda, vilket underminerar nischtitlar och innovativa idéer. Detta kan ytterligare förvärra industrins trend mot säkra, mainstream-produktioner.
Sammanfattningsvis sammanfattar debatten kring recensionspoäng inom spelindustrin både fördelarna med att vägleda konsumenter och nackdelarna med att potentiellt begränsa konstnärlig uttryck och mångfald inom spel. När utvecklare som Suda51 fortsätter att förespråka för passiondriven speldesign, kan industrin behöva ompröva hur den värderar spel utöver enbart siffror.
För ytterligare insikter och diskussioner om spelindustrin, överväg att besöka dessa länkar:
IGN,
Game Informer,
Polygon.
